Man är så trött att man ser luddiga moln om man skulle blunda och har ätit rulltårta och pratat bra grejer och sitter alldeles ensam på en buss. När ingen går på nästa station heller ger man chaffören en det-blir-nog-bara-du-och-jag menande blickar och lutar sig tillbaka på det där ordet. Ledig. Ledig imorgon. Som en mjuk fluffig filt att luta sig tillbaka på. Underbart. Har både planerat bakning och invigning av skor, så jaa-aadå va skönt.