Vissa blir fulare med tiden förutom du för du är så vacker att man kan dö

Jag samlar på ord till senare tillfällen
som för att beskriva dig
Eller för att undra hur du kan få tiden att stå stilla
och hjärtat att sluta slå
 
Jag sparar orden där du inte kommer åt dem
därför jag vill inte riskera att du visste
Hur allt kan bli till en ursäkt för att få röra dig
och bara få se dina ögon
 
Jag håller mig fast vid orden som att de var det enda jag har
för det kanske de är också
Precis som att du är den enda jag ser
och den som bara är du.
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0