Bara för att nånstans ska man va
Ibland undrar jag vad en dag är värd. De där dagarna man bara ville de skulle gå men kanske behöver nån annan gång. När man har frusna ben som blompinnar och andas rök. När allt har gått åt helvete och man är så ful att man skäms. Jag undrar om det går att sälja de dagarna på blocket. Jag skulle iallafall bli rik.
Kan du snälla bara beskydda mig
Jag älskar tiden innan jul. Jag stör mig på alla som varenda år muttrar om att det är för tidigt när julskyltningen, lussebullarna, julsakerna, vaddetnuär börjar dyka upp i oktober/november trots att det var likadant året innan. Och året innan dess, och åren innan dem. Finns inget som skadas av lite ljus i novembermörkret liksom.
Det var aldrig meningen att bli fel
Det låter inte när hjärtat går sönder
det är som ett knytnävslag i magen
När bröstkorgen trycks ihop
luften pressas ut
hjärtat går itu
krymper tills det försvinner
Och det ersätts av smärtan
Skulle det låta skulle det vara en obarmhärtig smäll
som skulle eka ut och lämna kvar tystnaden
Men fortfarande göra ont
Om du dör, dör nog jag också
Få mig att tappa balansen som med heroin
Det är en speciell glans över höstlov, kanske just för att det är höst. Och lov. Jag minns massa från förra höstlovet, såna där smådetaljer som att jag hade ett björkfrö i ögat en dag. Men det där med andra lov som påsklov minns jag inget av, vet inte om vi hade något i år. I vilket fall som helst var lovet bra. Bakade den högsta (och första) tårta jag lyckats med och gick i dimma där man inte såg mer än en meter framför sig. Och så träffade jag trevliga människor men också en sån där falsk man inte velat se.
