Du är för ful för så fina tjejer
Bild nånstans ifrån
Vi sa hejdå på en station
med känslan av irritation eller om det var hopplöshet
och jag minns inte ens var det var för väder.
Alla gånger vi sagt hejdå där
med samma känsla gnagande inombords
men det var en grej mellan dig och mig
För vi hade trots allt med stapplande steg fått det
att funka.
Ända tills allt skulle växa till frustation, ilska
och sen tårar.
Eller om det var allt på samma gång.
Och nu ett år senare klarar man sig så in ihelvete bra ändå.
Jag vet inte, sa du, kanske för att jag saknar dig.
Men sen svarade du inget mer.
Och för mig spelar det ingen roll
för jag saknar inte dig.
Jag är bara rädd att det var en sån chans som aldrig kommer två.
Precis som att avskedet på stationen
var det sista.
För man skulle aldrig ses igen.
Kommentarer
Trackback
